Spreadexponering – ett tydligare sätt att bedöma risken i en räntefond

För strukturerade produkter och fonder används ofta riskindikatorna, SRI eller SRRI, som är två sammanfattande riskmått. Riskindikatorerna för både strukturerade produkter och fonder har en skala från 1-7, där fonden eller den strukturerade placeringen får en risksiffra, där 1 är låg risk och 7 signalerar hög risk. Mer om dessa riskindikatorer och hur man jämför dem mellan strukturerade produkter och fonder hittar du här.

Risksiffran för en placering är inte ett mått på eventuell risk för kapitalförlust, utan snarare ett mått på placeringens tidigare upp- och nedgångar i värde. För strukturerade produkter grundas risksiffran på simuleringar av produktens avkastning baserat på den historiska utvecklingen i placeringens underliggande tillgångar samt emittentens kreditbetyg. För fonder är det endast hur kursen svängt historiskt de senaste fem åren. Det faktum att risksiffran för fonder inte fångar kreditkvalitén utgör inget större problem för aktiefonder, då aktier generellt är mer riskfyllda och likvida än obligationer. För räntefonder är det däremot lite mer vanskligt då det inte enbart är volatiliteten som speglar de risker man bör ta hänsyn till. Det är snarare så att en låg likviditet sannolikt leder till färre avslut och kursen därmed inte justeras för att reflektera den förändrade prissättningen fullt ut. 

"Det är inte enbart volatiliteten som speglar de risker man bör ta hänsyn till"

Vi konstatera att sedan finanskrisen 2008 har kreditmarknaden globalt inte upplevt något liknande som den gjort under perioden med COVID-19. Speciellt för den nordiska obligationsmarknaden och företagsobligationsmarknaden i synnerhet, som har en lägre likviditet än USA och övriga Europa. Krisen har inneburit dramatiska prisrörelser i räntefonder som enligt riskindikatorns skala bedöms ha en låg risk. Utöver fondens rikssiffra finns exempelvis nyckeltal som ränteduration men det mäter endast ränterisken. Ränterisken är idag begränsad och den hanteras på olika sätt, bland annat för fonder som placerar i så kallade FRN:er. FRN står för Floating Rate Note och i denna typ av obligationer är räntan rörlig och ofta knuten till en referensränta, såsom STIBOR. En stor del av avkastningen i obligationer drivs av förändringar i kreditspreaden, vilket är den extra ränta en obligation betalar utöver statsräntan och skall reflektera kreditrisken i obligationen.

"Fondbolagens förenings har initierat ett nytt nyckeltal – spreadexponering – som är mycket välkommet."

I dagsläget finns inget gemensamt sätt att visa denna risk på för spararna. Fondbolagens förenings har därför initierat ett nytt nyckeltal – spreadexponering – som är mycket välkommet. Spreadexponeringen kommer beskriva hur mycket en fond går ned i värde vid en dubblering av kreditspreaden och kan därmed ge en indikation om risken i fonden. För en fond med spreadexponering på 2 innebär det att vid en dubblering av kreditspreaden skulle fonden sjunka med 2 procent. Har en fond istället en spreadexponering på 4 kan man, förutom att få en uppfattning om den potentiella värdeminskningen i fonden, också dra slutsatsen att fonden har dubbelt så hög kreditrisk jämfört med det första exemplet då nyckeltalet är jämförbart mellan fonder.

Spreadexponering kommer att presenteras första gången till årsskiftet för de fonder vars fondbolag följer den kod för självreglering som Fondbolagens förening tagit fram. Spreadexponering kommer vara ett bra komplement vid val av räntefond. Fram tills dess är det viktigt att sätta sig in i och förstå vad det är som driver avkastningen i respektive fond och leta efter information om kreditbetygen i fondens innehav. Kreditbetygen kommer då också redovisas enligt en i marknaden vedertagen skala, exempelvis från Moody´s eller S&P.

Enkelt uttryckt kan det vara så att en fond genererar avkastning till betydligt högre risk en annan men med samma risksiffra. Gör därför ett medvetet val och använd din rådgivare till hjälp.