• Lördag den 21 november kl. 11:00-15:00 genomför vår leverantör av fonddata tekniskt underhåll. Data på vårt fondtorg kan därför påverkas under denna tid. (2026-11-20 15:39:28)
En motståndskraftig konjunktur kan bli starkare

En motståndskraftig konjunktur kan bli starkare

2026-11-20

Ett minst sagt händelserikt år går mot sitt slut. Ett år som kantats av fortsatt krig i Mellanöstern och ett nytt i Ukraina, stigande inflation, höjda styrräntor och högre långräntor samt en fortsatt oförutsägbar amerikansk president och nu dessutom en växande oro kring AI-investeringars fortsatta utveckling. Samtidigt har den globala konjunkturen visat sig vara överraskande motståndskraftig. En starkt bidragande orsak har varit att utgångsläget för världsekonomin inte var en brinnande högkonjunktur utan en begynnande återhämtning. Utmaningarna består men den globala konjunkturen har fotfäste och potential att stärkas ytterligare.

Listan på utmaningar kan göras lång. Har vi en AI-bubbla? Det är en fråga som ingen med säkerhet kan svara på i dagsläget. Investeringar i datacenter har vuxit snabbt och står idag för en stor del av USA:s ekonomiska tillväxt varför en kraftig inbromsning av utbyggnaden också skulle få betydande effekt på den amerikanska tillväxten. Även om utbyggnaden av datacenter efter mellanårsvalet nu kommer att ha mer motvind så kommer den att fortsätta. Till skillnad från IT-hysterin som verkligen visade sig vara en bubbla för snart tre decennier sedan så är bolagen kopplade till AI oerhört lönsamma. AI-revolutionen kommer att öka produktiviteten och därmed tillväxten i den globala ekonomin. Hur en oförutsägbar Trump kommer att agera under sina sista två år som president är också svårt att sia om men en demokratiskt styrd kongress torde ha en viss reglerande effekt på Trumps möjligheter att fortsätta agera helt efter eget huvud.

"Till skillnad från IT-hysterin som verkligen visade sig vara en bubbla för snart tre decennier sedan så är bolagen kopplade till AI oerhört lönsamma."  

Listan av utmaningar toppas dock av kriget i Mellanöstern som medfört kraftiga prisstegringar på olja och energi. Prisuppgångar som har drivit upp inflationen och fått centralbanker att höja sina styrräntor. Styrräntehöjningarna och förväntningar på ytterligare höjningar har i sin tur medfört att också statsobligationsräntor har stigit på bred front vilket har blivit extra problematiskt för ekonomier med svaga statsfinanser och stort lånebehov.

Centralbankerna har höjt styrräntor men det har varit med mottot ”hellre förekomma än förekommas”. Inflationsuppgången har nämligen än så länge nästan uteslutande varit en effekt av stigande energipriser och inte ett allmänt ökat pristryck. Även uppgångarna i långa räntor har drivits av risken för att fortsatt höga olje- och energipriser till sist ska resultera i en bred inflationsökning. Successivt högre såväl korta som långa räntor blir en naturlig följd när konjunkturen stärks och speciellt om räntorna – som nu har varit fallet – är ovanligt låga i utgångsläget. Den snabba ränteuppgången i år har emellertid drivits av uppsvinget i oljepriser. Samvariationen mellan oljepriser och räntor kommer också vara fortsatt stark så länge som oljetillgången är begränsad. Räntor och ränteförväntningar har skruvats upp vilket kan visa sig vara rätt men kan också snabbt vända ifall oljepriser uthålligt faller tillbaka.

En fredslösning i Mellanöstern och ett öppnande av Hormuzsundet skulle få olje- och energipriser att sjunka markant vilket skulle minska inflationsoron och därmed också ändra sentimentet på räntemarknaden. En förändrad inflations- och ränteinramning skulle i sin tur definitivt förbättra tillväxtutsikterna för världsekonomin. För även om den globala tillväxten har varit motståndskraftig är den inte hög. Den har bland annat hämmats av försiktigare hushåll. Trots ofta överraskande starka arbetsmarknader har snabbt stigande priser och räntor gjort hushållens så pass oroliga att de i stället för att konsumera mer har ökat sitt sparande. Om orosmomenten för hushållen avtar kommer ett uppdämt konsumtionsbehov och större plånböcker kunna ge konsumtionen och därmed tillväxten en ordentlig extra skjuts. En stabilisering av ränteutvecklingen och mer optimistiska hushåll skulle även ge bostadsbyggandet – som i de flesta av de mogna ekonomierna har varit ovanligt lågt – en välbehövlig knuff uppåt.

Världsekonomin har hittills visat sig vara motståndskraftig. Utmaningarna är fortsatt många men kan mycket väl snabbt komma att bli färre vilket i stället skulle skapa ökade möjligheter. Det talar för att man ska vara investerad mot risktillgångar. Samtidigt spelar tiden roll. Ju längre inramningen fortsätter vara utmanande desto större är risken att den också ska sätta större negativa avtryck i konjunkturen. Därför bör man som investerare se över såväl risk som allokering i sin portfölj.

Christer Tallbom

Christer Tallbom

Chefekonom Garantum

Relaterade nyheter

Hormuz driver inflations- och ränteutveckling

Hormuz driver inflations- och ränteutveckling

2026-10-08

Det är lätt att förundras över hur väl världsekonomin har stått sig trots alla farhågor längs vägen. Signifikant högre energipriser har inte fått den pågående återhämtningen att spåra ur. Tvärtom har den globala tillväxten vuxit sig starkare. Det är värt att påminna sig om att startpunkten för världsekonomin när konflikten i Mellanöstern bröt ut inte var en brinnande högkonjunktur utan en begynnande återhämtning. En hög amerikansk tillväxt kontrasterades av en betydligt mer dämpad utveckling i de flesta av de övriga ekonomierna. Inflationen har däremot stigit men rensat för energipriser har inflationsuppgången hittills varit begränsad. Här ligger emellertid faran med ett långvarigt stopp i Hormuzsundet. Energipriser som inte bara biter sig fast på höga nivåer utan även klättrar ytterligare riskerar att leda till ett generellt växande inflationstryck. 


Flera centralbanker har mot den bakgrunden redan börjat höja sina styrräntor i förebyggande syfte. Risken för att höga energipriser också ska driva upp den underliggande inflationen är störst i USA där även ökade handelshinder drar upp det inhemska pristrycket. En hög företagsaktivitet visar att den amerikanska konjunkturen alltjämt är robust men avslöjar även att företagen i växande omfattning vältrar över ökade produktionskostnader på slutkunder vilket späder på inflationsrisken. Samtidigt har arbetsmarknaden kylts av vilket kommer att ha en dämpande effekt på såväl inflationen som konsumtionen. 


"Den snabba uppgången i obligationsräntor och marknadens förväntningar på styrräntehöjningar har skett mot bakgrund av uppsvinget i oljepriser."


Successivt högre räntor blir en naturlig följd när konjunkturen stärks. Men den snabba uppgången i obligationsräntor och marknadens förväntningar på styrräntehöjningar i år har skett mot bakgrund av uppsvinget i oljepriser. I skrivande stund indikerar prissättningen på penningmarknaderna i bland annat USA, Europa och Sverige styrräntehöjningar på 0,75 till 1,25 procentenheter redan under det kommande året. Den ränteuppgången har i sin tur ökat misstron mot länder med svaga statsfinanser och stora obligationslån. Sammantaget har marknaden redan tagit höjd för att inflationstrycket ska börja spridas bortom energipriser. Samvariationen mellan oljepriser och räntor kommer att vara fortsatt stark så länge som oljeproduktion och -transporter är begränsade, men det betyder också att humöret på räntemarknaden kan vända snabbt ifall Hormuzsundet öppnas upp. 

Även om den amerikanska tillväxten nu väntas bli lite mer dämpad till följd av att den tidigare glödheta arbetsmarknaden kyls av är förutsättningarna goda för att den aggregerade globala tillväxten trots det ska bli högre. Konjunktursignalerna har blivit mer optimistiska i många av de ekonomier som under lång tid vuxit betydligt långsammare än den amerikanska. Förutsättningarna för en starkare europeisk tillväxt är redan på plats men den skulle stärkas ytterligare ifall stoppet i Hormuz löses upp och risken för energibrist i vinter kan undvikas. Europeisk industri har parerat såväl höjda tullar som högre energipriser. Industriaktivitet har bland annat ökat till följd av det största tyska investeringslyftet sedan återföreningen. Försiktiga hushåll fortsätter emellertid att vara en hämsko för tillväxten trots en överraskande stark arbetsmarknad. En mer instabil inramning har medfört att hushållen i flera år valt att dra upp sparandet i stället för att konsumera mer. Hushållens genomsnittliga sparande har under de senaste åren varit högre än det var i samband med eurokrisen då arbetslösheten sköt i höjden. När hushållen blir mindre oroliga finns således en extra tillväxtväxel i form av ett uppdämt konsumtionsbehov och större plånböcker. 

Svensk ekonomi ligger före den europeiska i den här konjunkturcykeln och har redan tydligt vänt uppåt. Positiva resultat av olika företagsundersökningar backas nu också i högre grad upp av bolagens kvartalsrapporter som vittnar om vinst- och omsättningsökningar som successivt breddas till fler bolag och fler sektorer. 

Världsekonomin har visat sig vara motståndskraftig mot höga energipriser och deras effekt på den underliggande inflationen har hittills varit begränsad. Ovissheten kring ett eventuellt öppnande av Hormuzsundet är fortsatt kompakt men skulle trafiken återigen flyta fritt genom farleden så finns alla förutsättningar för en både bredare och högre global tillväxt. Det talar för att man ska vara investerad mot risktillgångar. Risken för att en lösning på Irankonflikten dröjer är emellertid inte försumbar varför man som investerare bör se över såväl risk som allokering i sin portfölj.

Analys
Motståndskraftig konjunktur  trotsar osäkerheten

Motståndskraftig konjunktur trotsar osäkerheten

2026-08-27

Den optimism avseende en lösning på konflikten i Mellanöstern som präglade vår senaste marknadskrönika har mattats betänkligt under sommaren. Den 60 dagar långa vapenvilan har löpt ut utan att någon lösning är i sikte. Oavsett retoriken från Vita huset så har styrkeförhållandet de stridande parterna emellan förskjutits. Trump sitter inte med så starka kort som han låtit påskina när hans hand nu synas av den iranska ledningen. Förflyttningen av styrkeförhållandet innebär att det har blivit ännu svårare – för att inte säga omöjligt – att försöka sia om när vi kan komma att se ett varaktigt öppnande av Hormuzsundet.

 

Samtidigt som utvecklingen i Mellanöstern har blivit mer oförutsägbar har den globala konjunkturen inte bara visat sig vara motståndskraftig utan även visat tecken på en växande styrka. Inflationen har stigit men rensat för högre energipriser har uppgången hittills var begränsad. Men, det är inflationen och med det centralbankernas agerande som kommer att vara i fokus den närmaste tiden. 

Risken för att höga energipriser ska börja fortplanta sig i ekonomin och även driva upp den underliggande inflationen är störst i USA där även höjda handelshinder bidrar till att dra upp priserna. En ökande företagsaktivitet visar att den amerikanska konjunkturen är robust men dyrare insatsvaror överförs i allt högre grad på slutkunder vilket bidrar till inflationsrisken. Samtidigt har arbetsmarknaden kylts av vilket kommer att ha en dämpande effekt på konsumtionen. En konsumtion som i år emellertid har vuxit snabbare än hushållens inkomster till följd av ovanligt stora skatteåterbäringar, som inte räknas som inkomst. 


"Europeisk industri har parerat såväl höjda tullar som högre energipriser."

 

Marknadens förväntningar på USA:s styrränta framöver har svängt fram och tillbaka. I skrivande stund indikerar prissättningen på penningmarknaden en till två höjningar med 0,25 procentenheter under det kommande året. Det är prognoser som dock kommer att fortsätta skifta beroende på hur fredsprocessen fortlöper. Att marknaden i skrivande stund förväntar räntehöjningar är ändå positivt i och med att det minskar risken för större korrigeringar av tillgångspriser ifall inflationen skulle visa sig bli hög under en längre tid. 

Sammantaget förväntas den amerikanska tillväxten nu bli lite mer dämpad. Trots det är förutsättningarna goda för att den aggregerade globala tillväxten ändå ska bli högre. Trots upphöjda energipriser och stor osäkerhet har konjunktursignalerna blivit mer optimistiska i många av de ekonomier som under lång tid vuxit betydligt långsammare än den amerikanska. Förutsättningarna för en starkare europeisk tillväxt är på plats och skulle stärkas ytterligare ifall stoppet i Hormuz löses upp och risken för energikris i vinter kan undvikas. Europeisk industri har parerat såväl höjda tullar som högre energipriser. Industriaktivitet har bland annat ökat som följd av det största tyska investeringslyftet sedan återföreningen. Försiktiga hushåll har emellertid länge varit en hämsko för tillväxten trots att arbetsmarknaden varit överraskande stark. En mer instabil inramning har medfört att hushållen i flera år valt att höja sitt sparande istället för att konsumera mer. Hushållens genomsnittliga sparande har under de senaste åren varit högre än det var i samband eurokrisen då arbetslösheten sköt i höjden. När hushållen blir mindre oroliga finns således en extra tillväxtväxel i form av ett uppdämt konsumtionsbehov i kombination med större plånböcker. Svensk ekonomi ligger före den europeiska i den här konjunkturcykeln och har redan tydligt vänt uppåt. Positiva resultat av olika företagsundersökningar backas nu också i högre grad upp av bolagens kvartalsrapporter som vittnar om vinst- och omsättningsökningar som breddats till fler bolag och fler sektorer. 

Världsekonomin har visat sig vara motståndskraftig mot höga energipriser. Huvudscenariot är att Hormuzsundet kommer att varaktigt öppnas även om det är oklart när och då finns förutsättningar för en både bredare och högre global tillväxt på plats. Det talar för att man ska vara investerad mot risktillgångar. Värderingarna på många av världens börser har emellertid dragits upp och risken för att en lösning på Irankonflikten dröjer är inte försumbar. Därför är vår uppmaning att man som investerare inte huvudlöst ska kasta sig in i marknaden utan nu är ett ypperligt läge att se över såväl risk som allokering i sin portfölj.

Analys

Cookies på vår webbplats

Vissa av våra cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska kunna fungera ordentligt. Andra cookies är inte obligatoriska och används exempelvis för analys och marknadsföring. Läs här  hur cookies fungerar.

close

Hantera cookies på vår webbplats

Visa/Dölj rullgardinsmenyn Visa/Dölj rullgardinsmenyn Nödvändiga cookies

Cookies som är nödvändiga för att vår webbplats ska fungera tillfredsställande och som är grundläggande för att din upplevelse hos oss ska vara så bra som möjligt. Du kan ställa in din webbläsare så att den blockerar dessa cookies, men delar av vår webbplats kommer då sluta att fungera.

Visa/Dölj rullgardinsmenyn Visa/Dölj rullgardinsmenyn Cookies för statistiska ändamål

Statistik är nödvändig för att vi ska kunna förbättra vår webbplats och din upplevelse när du besöker oss. Dessa cookies ger oss information om hur vår webbplats används och bidrar till att vi kan förbättra hur den fungerar. Bland annat får vi värdefull information om hur besökarna rör sig på webbplatsen och vilka sidor som är mest eller minst besökta. Utan dessa cookies får vi ett sämre underlag för att kunna utveckla våra tjänster, men webbplatsens funktionalitet påverkas inte.

Visa/Dölj rullgardinsmenyn Visa/Dölj rullgardinsmenyn Cookies för marknadsföringssyften

Dessa cookies används för att kunna erbjuda tjänster från externa parter, till exempel funktioner i sociala medier. Vi använder också dessa cookies för att visa anpassade erbjudanden och reklam när du surfar på andra webbplatser.